23 november

Samtal om den offentliga måltiden!

Food Evolution arrangerade tillsammans med LRF Skåne ett uppskattat samtal om den offentliga måltiden. Detta skedde i samband med semifinalen av Årets Kock på Helsingborg Arena.

Medverkade i panelen gjorde:
Anita Broddesson, kostchef Ängelholms Kommun
Axel Hansson, marknadsutvecklare offentlig upphandling LRF
Christer Paulsson, ordförande i Food Evolution och moderator
Liss Böcker Sellgren, (c) Ängelholms Kommun och Årets Skolmatspolitiker 2016
Pär Bergkvist, chefredaktör Magasin Måltid och initiativtagare till White Guide Junior
Sabina Tucic, kökschef, lagledare och vinnare från Klippan i Skolmats-SM 2016
Sia Andersson, kommunikatör på Bjärefågel

Varje dag serveras hela 3 miljoner offentliga måltider i Sverige. Så hur viktig är den..?

Mycket har hänt de senaste åren när det gäller våra offentliga måltider. Men vi behöver ändå fortsätta arbeta med att utveckla den. Alla kommuner har inte kommit lika långt framåt än, så vad kan vi göra för att alla ska tycka det är lika viktigt och anstränga sig för att få det riktigt bra?

Här kommer ett utdrag av de punkter som diskuterades under eftermidddagen:

• Vi behöver kommunicera ut hur viktigt detta ämne är i alla led och över alla gränser, och även nå ut till allmänheten som i högsta grad under flertalet gånger i sitt liv påverkas av den offentliga maten.

• Det offentliga, i form av våra kommuner, måste också börja prata med producenterna. Här behövs ett samarbete och det är viktigt att producenten får bra framförhållning så att de kan ställa om. Ex vis odla tillräckligt mycket äpplen i tid.

• Genom att bli mer medvetna om matens kvalitet, kan vi göra skillnad inom detta område. Bara för drygt fem år sedan, fanns det t ex inte färdiga köttbullar som uppfyllde svensk djurskyddslag att upphandla. Eftersom efterfrågan har ökat, har nu producenterna sett till att det numera finns.

• Den offentliga måltiden måste ses som en resurs, inte som en kostnad.

• Lagar man mat från grunden blir priset lägre.

• Man får ut mer kött från en färsk kyckling än en fryst så viktigt att räkna med svinnfaktorn på alla produkter.

• Bemötandet av gästen är av stor vikt. Genom att prata med gästerna kan man se till att hitta mat som många tycker om, utmana dem att våga smaka och till och med hitta barn och ungdomar (i skolmatens fall) som inte mår så bra.

• Kvalitativa mål är det vi ska eftersträva. På så sätt blir både ekologiskt och närodlat intressantare, men det ena behöver inte utesluta det andra.

• Närproducerat är bra ur ett pedagogiskt perspektiv. Det är alltid lättare att ha närhet till odlare och producenter i regionen så att besök hos dessa blir av. Rektorerna behöver ta sin del i detta.

• Miljökraven behöver finnas med framöver. Tänka globalt och på växthuseffekten. Här kan vi se att maten går in i andra ämnen också, som t ex i samhällskunskap.

• I England är man mycket inne på ”Local Foods” till det offentliga. Man har här sett att 1:- in ger 3:- tillbaka till regionen. Skolan, jobben och affärerna blir kvar och öppna landskap består.

• Vi måste höja statusen bland skolkockarna. Kockarna ska synas ute bland gästerna och känna sig stolta över det som de serverar.

• Det finns utbildning i offentlig upphandling som de mindre producenterna kan ta del av för att våga göra en ansökan. Ex vis har Länsstyrelsen anordnat detta.

• Idé om att ordna ett ”coreteam” som åker runt i hela landet och pratar med alla kostenheter och lokalpolitiker.

Sabina och Veo började med att bjuda alla åhörare på smakprover av sin berömda skolmat. Mycket gott och uppskattat!

Idag bjöds det på Bjärefågels miniklubbor, en oerhört god kålsallad samt saftigt hembakat bröd. På Åbyskolan bakar man varje dag sitt egna färska bröd.